På gång igen!

Äntligen känns det som att det börjar lossa för oss! Jag har hittat de nya knapparna som krävs för en starkare finax. Då han utnyttjar det nu när han orkar. Speciellt när jag har tappat mycket bålstabilitet. Han kommer antagligen alltid ha sina egenheter för sig men nu kan jag hantera dem utan att få panik. Vi kommer få bakslag och trilla ner några steg men förhoppningsvis kan jag minnas denna period och återhämta oss snabbare. Dum är han inte men minst ett par rävar bakom varje öra så matte måste vara alert! 

Vi har nu fått tag i galoppfattningarna och börjat med tempoväxling även där. Vi hoppar igen, försöker hitta bra tempo där jag känner mig säker. 

Vi har haft graman som säkerhet ett tag nu när vi ridit men senaste dagarna har jag valt att plocka bort den faktiskt. Så nu börjar självförtroendet växa. Efter att jag åkte i backen sist, så satt min ridlärare upp, han gjorde några halvdana försök att ha av henne sen skötte han sig. Fin är han! Såklart dagen efter det när man kände lite jävlare annama så går han och skadar sig. Snubblat i hagen och får lindrig lymfangit. Promenader och vila vart det. Sen efter det så är vi nu som sagt på gång. Red i gång han med graman för att ha extra koll på han. Han kan inte lika lätt göra sin tjurrusningar när han inte får upp huvudet. Eller dra mig ur sadeln i fattningarna. Och tack vare detta så är vi nu på gång igen. Gramanen hänger nog kvar på uteritter men ska börja plockas bort på övriga pass. 

Vi har nu även fått finax halvsyster som stallkompis! Och vi ska nog bilda ett dressyrlag på våra halv tokiga fuxar! Just nu är vi bara fuxar i vårt lilla stall. Tre valacker ett sto. Tre stor hästar en D-ponny. Alla med bläs! 

Jag hoppas vi kommer gå framåt i utvecklingen nu när jag börjat rida ordentligt och inte fegrider. Nu ska vi bli så bra vi bara kan. 

L & F 


Kommentera här: